Budapest

(Lyckades hinna emd att ladda upp en bild pa alla oss i Aten nar Tina och Pierre lagger upp var rutt!)

Vi overlevde Belgrad och Serbien :)

Pa taget dit firade vi in Pierres fodelsedag med lite vin och for hans del aven italiensk likor tillsammans med en trevlig australiensiska. Inga feta bulgariskor som tur va!
Taget blev dock forsenat pga manga olika omstandigheter bla uppror pa en tagstation och otaliga pass/tull och tagkontroller sa vi missade vart tag som skulle ga direkt till Budapest. Trotta och kalla satte vi oss pa tagstationen for att vanta. Men efter en dryg timme kom polisen fram till oss och fragde vad vi gjorde pa stationen, de var faktiskt mkt mkt trevliga och jag och Tina bestamde oss for att ge Pierre en liten fodelsedagspresent. Vi gick till ett hotell och checkade in oss tre for dagen. Nu kunde vi sova, duscha och vila innan vi begav oss ut i den regniga serbiska natten.

Tal att sagas att vi hade en park fylld med man som antingen protesterade eller bara sjong, skrek och skot (?). Vi gissade pa manniskor som annu inte accepterat Kosovo. Fullt med poliser var dar iaf!

Vi hittade en restaurang och bestallde in tvarattersmiddag till alla for sammanlagt 200 kr, sjukt mkt mat!

Pa natten tog vi da taget mot Budapest och nu sitter jag har pa vart hostel och nordar vid datorn som vanligt! Snart ska jag ga och duscha sa vi kan ga till stan for att shoppa lite.

Kelly du vet att jag ahr en tight budget men jag ska se vad jag kan gora.

Pussar till er alla

/ Michelle

Sofia

Jaha da tog vi taget mot osteuropa. Efter en 6 timmars vantan pa Athens station da vi larde oss korttrick och diverse fakirtrick av en grekisk soldat hamnade vi i en 6-baddars hytt tillsammans med tva feta bulgariska tanter som ockuperade de tva undersangarna. En 15 timmars tagresa senare anlande vi mitt i gra Osteuropa med allt som det innebar med sondriga byggnader, hast och vagn ekipage och tandlosa tanter med sjalett.

Varmen fanns det inget spar av och efter att vi lamnat vara vaskor pa vart trevliga hostel gick vi pa jakt efter varma klader. Men efter nagra timmars fruktlost letande hade Pierre lyckats kopa tva varma trojor och en jacka medan jag och Tina bara hittade lite rena strumpor.

Hostelet bjuder pa pasta och ol till middag sa det intogs och hostelagaren vill gifta sig med mig, jag kan snart inte avgora om han verkligen menar det eller bara driver :)

Igarkvall spelade vi Ring of Fire i var lagenhet som vi delade med tva norrman, tva tyskar och en bunte japaner. Sen gick jag och Tina och spelade biljard pa hostelet, snackade med en brasilianare och fick sen skjuts tillbaka till var laganhet av min "framtida man".

Vaknade imorse med utslag over hela kroppen som kliar som fan. Jag tror att det ar en allergisk reaktion mot det starka tvattmedlet som alla hostel anvander. Sa nu ar jag lite sadar groggy pa allergitabletter, rodprickig over hela kroppen och ikladd alla mina varmaste klader eftersom har ar bara nagra plusgrader.
Hostelet vi bor pa ar sjukt mysigt och vi har myst i loungen hela dagen, ska nog ut och ata sen, jag och Tina, for Pierre ar och ater pa kinarestaurang med brasilianaren och en amerikanska.

Inatt bar det av till Serbien, Belgrad vi ar framme dar vid 5 pa morgonen sen tar vi taget direkt till Budapest klockan 6.45. Sa imorn vid denna tiden ar vi forhoppningsvis i Ungern, men i dessa harda oststater kan man aldrig vara saker pa vad som hander ;0

Priserna har ar inte sa billiga som vi hade forvantat oss. Maten ar valdigt billig men klader osv ar nastan samma priser som hemma. I Budapest blir det nog lite mer shopping och bad i varma kallor, kan ju hoppas att man inte ser ut som en prickigkorv da!

Saknar er dar hemma och hoppas att ni har det bra. Massa pussar till mamma, pappa, Kelly, Bella och Laika.
ps. min mobiol ar lite dod, ska ladda den i Budapest eller pa taget om det gar!

* Michelle

Pompeij/ Brindisi

Sa vi akte fran Rom och kom till sopornas och maffians stad Napoli Mycket riktigt fanns det mkt sopor och det kandes inte alls sakert pa gatorna.

Men vi akte till Pompeij och det var helt otroligt, besteg Vesuvius och akte vidare mot Brindisi. (maste skriva valdigt snabbt for folk bakom mig vill ha datorn)

Brindisi var kaltl men hostelet var perfekt, agaren var riktigt trevlig. Vi stannade dock bara en natt for att vadret inte var saaa kul.

Farjan var helt okej, vi sov och at och tittade pa grekiska nyheter.
Nu sitter jag pa vart hostel i athen, det verkar bra. vadret ar dock inte sa varmt som vi vill!!

Kanske helt enkelt far vanja oss vid tanken att vi inte kommer hem bruna.

Puss pa er alla

/ michelle

Rom 2

Sitter nu pa hostelet medans Pierre snackar med agaren. Han heter Marco och ar valdigt trevlig. Vi har trivts riktigt bra har och lagat mat varje dag, pasta med olika saser och gronsaker, riktigt bra.

Idag har vi gatt runder i nastan 8 timmar och sett det mesta av det gamla Rom. Snart ska vi lgga oss for det bar av till Napoli/POmpeij tidigt imorn. Sen natttag till Brindisi och sen nattfarja till Grekland sa jag kommer inte att kunna skriova pa ett tag.

Jag fick ett mail ikvall fran en familj i Bryssel som ar svensk/fransk... Det later valdigt lockande. Da kan jag fa gratis franska lektioner och varen ar sakrad.. Men det aterstar att se. Jag vet att ngn blir ledsen om jag aker, men jag skulle ju behova gora ngt annat for att jobba pa en pizzeria nasta ar..

Puss pa er alla

/ michelle

ROM

Vi kom hit igar efter en lang men mycket vacker tagresa. Igarkvall gick vi lite vilse men kom till sist fram till vart mal: Colosseum by night. En riktigt maktig syn!

Vi bor pa ett mysigt hostel med en takterras ut mot den gomda innergarden mitt inne i rom. Nu maste jag skynda mig for att pierre och tina ar lite otaliga. Vi ska ta bussen till vatikanen och se paven nar han vinkar!!

Resrutten bar imorngon av till Napoli, dar vi ska se pompeij och vesuvius.

Puss pa er!

/ michelle

Bryssel/ Amsterdam/ Munchen/ Padova

Vi tar det i korta drag eftersom jag kommit lite efter med mitt bloggande!

Bryssel: Jag och Tina akte till Bryssel, hon for att traffa sin vardfamilj och jag gjorde lite sightseeing. Under de fa timmar vi  var dar hann vi ata pa ett cafe som drevs av tva svanska tjejer, de erbjod mig jobb.

Amsterdam: Vi kom dit valdigt sent och checkade in pa vart hostel som lag mitt i partyomradet, men kvallen var lite seg och vi var inte saaa fortjusta i Amsterdam. Mysig stad med lite hypad och fullt med hoga brittiska snorungar...

Munchen: Vi hittade knappt till vart hostel efter en tajmad tagresa. Hostelet var riktigt fint och vi fick ett 4-rum med bara en andra gast. Personen hette Muller i efternamn och vi skamtade om denna mysitiska person innan vi traffat honom. Alla hans grejer lag fint i hogar...
Vi gick ut efter en stund pa hostelet. Pa nagot vanster hittade vi till basta partyomradet och hade en riktigt rolig kvall, dar jag sa till folk att jag skulle gifta mig (?!) och vi dansade i flera timmar innan vi bestamdfe oss for att ta taxi till hostelet igen. Den snalla taxichaufforen kunde kora oss fast att vi bara hade 10 euro :)
Dagen efter handlade vi mat, gick pa lite sightseeing, hela staden varmde upp infor oktoberfesten..
Nar vi kom tillbaka hade den mystiska Muller kommit till rummet. Han var en tysk, halvfet man i 40-arsaldern. Han hade inhandlat champagne och forsokte truga den pa oss och han ville aven bjuda pa ciggaretter. Vi tackade nej men han fortsatte sina forsok att skapa mysstammning, med lite slackt lampa och tog av sig till sina mini-kalsonger. Det hela kulminerade nar han gick over till Tina och smekte henne pa laret. Da skrek vi NO och han tittade lite fragande pa oss och sa NO?. Den dumma idioten trodde att han hade en chans... Han bytte rum sen och faran var over.

Padova: Efter den mysiga Muller sag vi fram emot att mota upp Pierre och de andra. Efter en riktigt fin tagfard genom òsterrike kom vi fram till Padova. Vi at en god middag och satt och snackade halva natten. Idag var vi i Venedig och sen pa Andreas vingard. Dagen har varit riktigt bra och vi laddar nu infor Rom imorn!

Saknar er dar hemma ikvall och jag saknar H...
Lite orolig for min budget denna hosten da jag nu har nastan hela oktober uppbokad bortifran Hassleholm.. Men a andra sidan kanns det inte sa jobbigt att avsluta resan nar jag vet att jag har sa mycket att se fram emot.
Puss pa er alla och nasta gang ses vi i Rom!

/ Michelle

Belgien

Hej pa er !

jag sitter just nu i Kortrijk i Hs pojkrum och har snott at mig datorn en stund. Allt ar bra med mig och just nu leker livet. Jag vaknar varje morgon och ar sa glad att jag inte ska upp och jobba. Maste nypa mig sjalv i armen flerq ganger om dagen for att fatta att jag ar har.

Vi bodde forst i Leuven i tva dagar, rikitigt mysig stad och alla hans vanner kom och vi festade en kvall, dagen efter gick vi till pizza hut, sen bar det av till Kortrijk. Hans mamma hade lagat en massa god mat och det var inte alls jobbigt att komma hit, tvart om kanns det valdigt bra att se hans riktiga liv.

Over and out!

/ Michelle

Tell everybody I'm on my way...

Ja nu var man här. Kvällen före avresa och jag fattar nada. Väskan står i hallen och allting är förberett, men vafan, jag ska väl ingenstans?

Just ikväll är jag lite sorgsen för jag kommer att sakna alla här hemma, och just ikväll tvekar jag på att träffa H igen. Jag vet inte riktigt varför, men det är inget att bry sig om. Imorgon kommer det att kännas rätt igen det vet jag!
Det har bara varit en jobbig kväll.

Om ni saknar mig för mycket kan ni alltid slå en signal och offra några kronor på att höra min ljuva stämma :) eller så kan ni lämna ett litet spår efter er här i bloggen el. på msn el. på facebook, el. sms. Jag är aldrig mer än en teknisk apparat iväg från er alla!

Nu väntar sängen och en massa fjärilar i magen.

Vi ses i Belgien nästa gång!

/ Michelle

Life is what happens while ur busy makin other plans

Sedan jag började jobba och känna mig självständig har jag varit helt övertygad om att jag måste flytta. Jag såg bara tjusningen med att få inreda, handla och rå om ett eget ställe. Men ikväll slog det mig, när jag och mamma satt och asgarvade till Sex and the City ihop, att jag blir olycklig av att inte träffa min familj. Jag vet också att de blir väldigt olyckliga av att inte träffa mig. Bella försäkrade sig härom dagen om att jag faktiskt kommer hem igen. Hon pratade också lite lätt sorgset om att hon aldrig hittar sånadär snäckor man kan höra havet i, i Åhus.
Gissa vilken present hon ska få när jag kommer hem igen?

Förra veckan satt jag här med tårar på kinderna för att jag tänkte på hur ensam jag skulle bli här hemma utan några av mina närmaste vänner. Självklart lämnar de ett tomrum som är svårt att fylla, men utan mamma, pappa, pierre, kelly och bella skulle det inte finnas något hål att fylla, det skulle bara vara tomt. Det är svårt att beskriva en känsla som är så stark att orden tappar betydelse och man kan lätt tappa bort sig i en sliskig röra av sockersöta ord som inte alls beskriver känslan så som man egentligen känner.

Min favorit pizza-bagare och jag hade en intressant diskussion häromdagen. Han berättade om ett ordspråk på kurdiska som säger att (översättningen dödar ordspråket men jag litar på er linguistiska förmåga att tolka följande)
"den som säger något dumt till sin mamma är en åsna för det är hon som bar dig inom sig och gav dig liv".

Jag har tänkt på det där med barn innan, ni som läser min blogg vet detta, och nej jag funderar fortfarande inte på att skaffa barn. Men visst är man nyfiken! Jag menar, det bor något inom en och "boom" blir magen tjock och sen ska man krysta ut sitt inre för att ge liv. En helt sjuk process egentligen.
Att vara mamma måste vara det mest underskattade jobbet någonsin. Först och främst blir man tjock och sjuk i nio månader, sen måste man slita ut sitt inre genom vissa privata delar och sen börjar det eviga oroandet och omhändertagandet. Det är ett ideellt heltidsjobb med otacksamhet och hårda ord som tack. Sen när man väl börjat bli vän med det lilla monstret då är det dags att säga hejdå...

Då flyger vi ut i världen och lämnar mamma med en helt annan sorts fjärilar i magen än de första sparkarna hon kände då, då när våra hjärtan slog sina första slag och benen enbart bar i mammas närhet.

Vi är en familj med starka viljor och rappa tungor, men oavsett vad är det alltid ni som står mig närmast. Ni torkar tårar när alla andra sviker, ni tjatar när viljan gett upp, ni sopar vägen när vägen är gropig och ni ser potential i mig när jag dömt ut mig själv.

Mamma, Pappa, Pierre, Kelly & Isabelle, ni vet vilka ni är <3
















Min vackra familj.

/ Michelle


Nothing else will do... I gotta have you.

Väskan ligger färdigpacked på rummet och saker börjar falla på plats. Känner mig fortfarande stressad för allt jag måste göra innan jag åker på lördag.


  1. Jag måste fixa tackkorten från studenten, annars kan jag lika gärna skriva tack i julkorten när jag kommer hem och det är lite b.
  2. Innan jag åker borde jag ta tag i produktsponsringen till den nationella sessionen i malmö jag vice-organiserar, detta stressar mig sjukt mycket för löser vi inte denna delen så kommer sessionen att falera finansiellt.
  3. Rummet behöver städas ordentligt.
  4. Upptäckte nyss att den dumma sj-människan skrivit fel efternamn på min och Pierres interrailkort, så jag måste verkligen gå dit och få dem ändrade på något sätt...

Men just ikväll känns det så underbart att jag om bara några dagar inte längre behöver sova ensam. Att jag en vecka från nu vandrar på amsterdams gator med Tina, att vi om lite mer än två veckor är i medelhavsvärme med god mat, dryck och massor med vackra saker att titta på. Just ikväll vill jag bara vara glad.

Hösten får helt enkelt vänta.

/ Michelle

i want you-weepies


RSS 2.0