Like sand through the hourglas so are the days of our lives...
Jahopp, då var man tillbaka efter några dagar i Belgien.
När jag åkte till H var jag såklart sjukt glad och förväntansfull, shoppade lite för mkt på flygplatsen för att hålla nerverna lugna, åt en onödigt stor macka, drack en enorm Latte, som absolut inte lugnade! Satt på toa i över en kvart, helt utan anledning, allt bara för att få tiden att gå.
Jag pimpade min ipod med rosa strass stenar, bara för att. Känslan när jag landade i Bryssel var samma sak som förra gången jag flög dit, det känns som om jag kommit hem. När jag går den långa vägen till bagagebanden på de onaturligt blanka golven (tips! Ha aldrig en kortkort kjol om du flyger från/till Bryssel, man skulle lätt kunna se upp under kjolen i spegelbilden från golvet) bankar hjärtat hårt och det är en känsla av lycka och illamående som driver mig att gå snabbt även på rullbanden. När jag till slut fått min väska och tar stegen ut i ankomsthallen är det bara total lycka och ett stort leende som möter mig.
Vi gick ut på måndagskvällen då Timo fyllde år. Leuven är en riktigt härlig stad med en massa mysiga pubar som vi besökte (inte riktigt alla, men väldigt många) PÅ EN MÅNDAG! ;)
På tisdagen var vi lagom bakfulla och sov till klockan ett, sen skulle H iväg på föreläsningar så jag sov lite till, sen städade jag och, läs och häpna, pluggade körkortsteori. Sen var det kväll och H var tillbaka för att laga middag tillsammans med sin bror och jag och Johanna (store H's flickvän) satt mest och tittade på. Sjukt god middag blev det!
Fin omväxling till vad vi brukar "äta"; lite Mcdonalds, lite flingor och mycket sprit. Man blir mindre hungrig av att vara bakfull, vilket leder till att man slipper gå och handla, laga mat och senare diska...
Kvällen avslutades med att Timo, Paula, jag, H, store H och Johanna tittade på film och somnade.
Onsdagen var en väldigt viktig dag. Självklart missade vi tåget vi planerat att ta så vi kom in till Bryssel vid två halv tre tiden. Vi strosade runder i regnet (ja, det regnar typ alltid) och såg en massa turistgrejer som man borde se, njöt av varandras sällskap, skrattade åt varandras korkade skämt osv. Det kan bli lite väl rosafluffigt ibland när jag skriver om honom !
Vi åt på Pizza Hut, jag handlade en klänning från Zara och sen var det dags att möta familjen jag, utan de flestas vetskap, har haft kontakt med angående att vara au-pair hos dem nästa år.
Japp, även jag har fallit i au-pair-träsket och jag kommer från och med Maj nästa år vara bosatt i Bryssel under fyra månader. Familjen är hur underbar som helst och de två små pojkarna små änglar med flytande franska och bra svenska.
Efter mötet med familjen skjutsade pappan mig hem till Leuven och det var min sista kväll med H. Vi hade lägenheten för oss själva för brosan var i Lille. Så vi turades om att ta en iskall dusch, varmvattnet funkar bara ibland, åt lite rester och startade "Da Vinci Koden". Den kan inte ha varit så bra för när H slutade med att högljutt förklara för dem i filmen hur de skulle lösa gåtan så somnade jag. H väckte mig när filmen var slut och så var detta väldigt intensiva besök i Belgien slut.
Förlåt Tina att jag inte hann träffa dig, men det kommer en ny chans om några veckor, jag är i Leuven igen (och mest Bryssel) den 20 november. Har jättedåligt samvete över det, men jag hann verkligen inte! Puss hjärtat.
Här hemma är det också regnigt men betydligt kallare och ingen H. Jag har nästan vant mig vid att ha en gnolande känsla av saknad i magen vid detta laget, men precis efter jag sagt hejdå till honom gör det så ont. Tur att det bara är en vecka tills jag träffar honom igen, denna gång i Rennes, Frankrike. 10 långa dagar då jag åtminstone kan se honom, även om vi nog är upptagna på varsitt håll den mesta av tiden.
Puss
/Michelle
När jag åkte till H var jag såklart sjukt glad och förväntansfull, shoppade lite för mkt på flygplatsen för att hålla nerverna lugna, åt en onödigt stor macka, drack en enorm Latte, som absolut inte lugnade! Satt på toa i över en kvart, helt utan anledning, allt bara för att få tiden att gå.
Jag pimpade min ipod med rosa strass stenar, bara för att. Känslan när jag landade i Bryssel var samma sak som förra gången jag flög dit, det känns som om jag kommit hem. När jag går den långa vägen till bagagebanden på de onaturligt blanka golven (tips! Ha aldrig en kortkort kjol om du flyger från/till Bryssel, man skulle lätt kunna se upp under kjolen i spegelbilden från golvet) bankar hjärtat hårt och det är en känsla av lycka och illamående som driver mig att gå snabbt även på rullbanden. När jag till slut fått min väska och tar stegen ut i ankomsthallen är det bara total lycka och ett stort leende som möter mig.
Vi gick ut på måndagskvällen då Timo fyllde år. Leuven är en riktigt härlig stad med en massa mysiga pubar som vi besökte (inte riktigt alla, men väldigt många) PÅ EN MÅNDAG! ;)
På tisdagen var vi lagom bakfulla och sov till klockan ett, sen skulle H iväg på föreläsningar så jag sov lite till, sen städade jag och, läs och häpna, pluggade körkortsteori. Sen var det kväll och H var tillbaka för att laga middag tillsammans med sin bror och jag och Johanna (store H's flickvän) satt mest och tittade på. Sjukt god middag blev det!
Fin omväxling till vad vi brukar "äta"; lite Mcdonalds, lite flingor och mycket sprit. Man blir mindre hungrig av att vara bakfull, vilket leder till att man slipper gå och handla, laga mat och senare diska...
Kvällen avslutades med att Timo, Paula, jag, H, store H och Johanna tittade på film och somnade.
Onsdagen var en väldigt viktig dag. Självklart missade vi tåget vi planerat att ta så vi kom in till Bryssel vid två halv tre tiden. Vi strosade runder i regnet (ja, det regnar typ alltid) och såg en massa turistgrejer som man borde se, njöt av varandras sällskap, skrattade åt varandras korkade skämt osv. Det kan bli lite väl rosafluffigt ibland när jag skriver om honom !
Vi åt på Pizza Hut, jag handlade en klänning från Zara och sen var det dags att möta familjen jag, utan de flestas vetskap, har haft kontakt med angående att vara au-pair hos dem nästa år.
Japp, även jag har fallit i au-pair-träsket och jag kommer från och med Maj nästa år vara bosatt i Bryssel under fyra månader. Familjen är hur underbar som helst och de två små pojkarna små änglar med flytande franska och bra svenska.
Efter mötet med familjen skjutsade pappan mig hem till Leuven och det var min sista kväll med H. Vi hade lägenheten för oss själva för brosan var i Lille. Så vi turades om att ta en iskall dusch, varmvattnet funkar bara ibland, åt lite rester och startade "Da Vinci Koden". Den kan inte ha varit så bra för när H slutade med att högljutt förklara för dem i filmen hur de skulle lösa gåtan så somnade jag. H väckte mig när filmen var slut och så var detta väldigt intensiva besök i Belgien slut.
Förlåt Tina att jag inte hann träffa dig, men det kommer en ny chans om några veckor, jag är i Leuven igen (och mest Bryssel) den 20 november. Har jättedåligt samvete över det, men jag hann verkligen inte! Puss hjärtat.
Här hemma är det också regnigt men betydligt kallare och ingen H. Jag har nästan vant mig vid att ha en gnolande känsla av saknad i magen vid detta laget, men precis efter jag sagt hejdå till honom gör det så ont. Tur att det bara är en vecka tills jag träffar honom igen, denna gång i Rennes, Frankrike. 10 långa dagar då jag åtminstone kan se honom, även om vi nog är upptagna på varsitt håll den mesta av tiden.
Puss
/Michelle
Kommentarer
Postat av: jess
oh, ska du till bryssel den 20? jag har planer på att åka dit och hänga med tina, men åker isåfall hem igen den 17 november. då missar vi varandra i europas centrum. :/
Trackback
