Politiken räddade mig från sporten.
Dagens bästa:
Jag kommer ut till min kära cykel efter en 11-timmars arbetsdag utan rast och hittar ett flygblad från Ung Vänster med en mening tryckt stort på framsidan:
"Kräv din rätt till 6-timmars arbetsdag"
Skrattretade eller hur?
/ Michelle
ps. panik över hur jag ska kunna ta mig till emmelie o jess imorn, ngn som har en lösning?
43...
Hört på restaurangen:
Jag: Komplimanger till kocken.
Medarbetare: Va?
Jag: Komplimanger till kocken.
Medarbetare: Komplimang till kuken?
Jag skrattade så jag höll på att dö.
/ Michelle
Svärmorsdröm?
Hört på ålderdomshemmet:
Man blir äldre med tiden.
Hört på restaurangen:
Om man blandar en kniv med en gaffel så får man en knaffel. - barn typ 6 år.
Humöret styr hela samhället. - chefen.
Get out of my head and into my bed.
Läget känns lite bättre idag, men tanken på att bo själv har ändå etsat sig fast... Det hade varit sjukt roligt med ngt eget som jag kan inreda och sköta helt själv. Då kan man ju bjuda in vem man vill och när man vill haha.
Ännu ett ganska meningslöst inlägg avslutat efter en lång jobbdag, imorn är det samma visa och dagen efter det och dagen efter det etc.
natti natti
/michelle
Flygfärdig?
Jag är trött på att bo hemma och längtar efter ngt eget. Ett ställe där jag kan ta det lugnt och bara vara för mig själv utan någon som ställer krav eller förväntar sig att jag ska vara trevlig. Ett ställe som blir städat när jag vill och som inte ställer krav. Det låter nog ganska själviskt men jag är redo att prova luften under mina egna vingar, helt själv och helt kravlöst.
Tittade på en massa lediga lägenheter på internet ikväll och ska ringa några hyresvärdar här i stan på måndag, för jag måste trots allt bo i stan så jag kan cykla till mina jobb osv. Om allt går som jag vill just nu så kanske jag har ett eget ställe vid november. Men jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta att jag antagligen ändrat mig imorn...
Det finns både för och nackdelar med att bo själv. Ikväll ser jag bara fördelarna med att rå om mig själv!
Ta mig härifrån.
/ Michelle
Gimme
Men ngt sånt sommarlov har jag inte. Visst känner jag doften av stekt kött och jag träffar folk jag serverar öl till, solar gör jag på ålderdomshemmets solariesäng och jag såg några soluppgångar med H i Berlin. Det får duga.
Jag lever för September och tågluffen.
Pratade med min lycka idag, det var efterlängtat och gjorde ju inte precis saknaden mindre. Fick dessutom bekräftat att jag faktiskt är en flickvän nu, det är en underbar känsla.
Tack för mitt silvriga brev, svaret ska plitas ner och den nya trenden hakas villigt på!
/ Michelle
(you)
FF
På fredag är jag faktiskt ledig så jag kan träffa mina vänner i Åhus (om det är fint väder, visst?). Fast jag måste hem på natten så antingen får jag fixa skjuts eller åka buss på natten för jag jobbar på lördagen igen :(
Det fattas ett H.
/ Michelle
Jess.
Hon och jag umgicks aldrig i ettan eller tvåan. Jag trodde alltid hon var lite präktig. Men så hände det sig att vi blev vänner ngn gång på spanskan tror jag att isen brast. Sen blev vi roomies i Kina och då klickade det på riktigt.
Hon, jag och Tina formade snabbt en dynamiskt trio som följdes åt i både vått och torrt (mest våta utekvällar). Vi fann varandra och en massa fina interna uttryck. Viktiga ämnen ältades och vinflaskor tömdes. Vi började och slutade gymma. Vi pluggade hårt och sen glömde vi allt till helgen.
Vi gjorde saker som "vi aldrig gör i vanliga fall" och vi åkte till videomix för att tugga bort den bittra smaken efteråt. Många gånger har vi hjälpt varandra in och ur trubbel och många fler ska det bli.
Jag har försökt tänka att det är jättelänge tills hon nu flyttar. Men, herregud, det är bara en månad snart nu! Jag blir så ledsen när jag tänker på hur upptagen jag är. Så upptagen att jag försummar alla runt omkring mig. Jobben har tagit över mitt liv helt och just nu känns det som om det inte finns ngn ände på det hela. jag kommer jobba och jobba och sen en dag kommer jag få cykla hem till Jess med ett ännu bättre Hässleholm kort och säga hejdå.
Sex månader. Det kommer att gå fort tänker jag. Du kommer antagligen att ha de bästa sexmånaderna i ditt liv och vi kommer alltid finnas här hemma för dig. Man kan få ångest när man tänker på hur många helger sex månader är, helger vi kunde ha supit bort på Kingan, men den ångesten dämpas ngt nu när jag vet att vi kan supa bort ngn helg med dig i Nice. Trots allt är vi ju kingans kurvor och vi kan lätt "go global" för varandra.
/ michelle
(haha, jag ska aldrig permanenta mig så jag ser ut såhär! Vita och vintriga är vi :))
Den eviga singeln?
Det känns som om jag alltid varit den i sällskapet som är singel. Även om jag hade ett långt förhållande för några år sen så är jag alltid den som är singel. Så nu känns det helknäppt att erkänna för mig själv att jag inte är singel. Ännu knäppare blir det ju när han som jag hör samman med är minst 100 mil härifrån.
Jag känner folks fördomar och tankar om detta. Jag vet att det är knäppt att binda upp sig till ngn som bor så långt borta. Jag vet att ni oroar er för att han kanske inte är ärlig mot mig. Jag vet att det låter dumt när jag egentligen bara träffat honom i sammanlagt tre veckor att säga att jag är kär.
Men jag är säker på min sak. Ni som varit med mig detta knappa året sen förra sommaren, vet hur jäkla många gånger jag ältat fördelar och nackdelar. Det är som de säger, när man blir kär så blir man. Finns inget att göra åt det.
Denna eviga singel ska nu lägga sin "Uppdrag singel"- bok på hyllan och köpa ett kontant kort man kan ringa billigt utomlands med.
/ Michelle
Fy Fan För Fördomar Flicka
Nej, killarna i köket är underbara personer som alla jobbar otroligt hårt för att få vår dagliga rutin att gå smidigt och utan komplikationer. Vissa kan inte svenska men jag blir alltid lika glad när de frågar "du bra?" eller "du ätit?" för jag vet att de verkligen försöker. Annars blir det mest "jalla habibi" och ett stort leende, eller en liten sång från diskaren. De håller koll på vad jag äter, eller snarare så att jag faktiskt äter och är aldrig sena att fixa en vatten eller svara i telefonen.
Killarna, eller ja snarare männen, har nog aldrig haft det särskilt lätt utan alltid fått jobba i uppförsbacke med både språk, jobb och säkerhet. Jag menar, om jag som faktiskt är 25% arab och anser mig vara ngt sånär fördomsfri har fördomar mot dem, vad har inte dem som inte tolererar alternativa levnadssätt än sitt eget?
Om vi återgår till det här med synen på kvinnor så kan jag ärligt säga att jag ALDRIG har mött män med mer respekt för kvinnor än de muslimska män jag tillbringar min sommar med. De är barnkära, ansvarstagande och omtänksamma.
Vilket för mina tankar till en incident på Burger King i Berlin.
Jag: Gud, va jag är mätt. Det ser ut som om jag är i tredje månaden!
(Håller mig om magen)
H: (Klappar min mage, tittar mig djupt in i ögonen och ler kärleksfullt)
Jag älskar barn och gravida kvinnor.
Detta utspelade sig när vi suttit och druckit öl en hel eftermiddag som återställare och H råkade nog säga detta lite högt för resten av restaurangen tittade åt vårt håll. Jag vet dock inte om det är gulligt eller läskigt att han faktiskt säger så....
Mest gulligt bestämde jag mig för nu. Det är roligt med en kille som också smälter vid åsynen av bebis istället för att glo lite skrämt mot en med en blick som säger " bäst för dig att du inte blir gravid för isåfall stannar jag inte"
Ni kanske blir oroliga nu att jag går i barnatankar? Nej, det behöver ni inte bli. Jag tänker bara en massa och skriver för mkt när jag jobbat 11 timmar och saknar H.
/ Michelle
<3
Take me home?
Mitt ressällskap var det bästa tänkbara, mina två blåögda brunetter som jag redan saknar sjukt mkt! H var H och nu är jag nog inte helt hel utan ett H. Önskade bara att vissa saker inte hade blivit sagda den sista fyllan och att vissa saker hade blivit sagda innan hejdåt. Jag hatar denna känsla av maktlöshet och ovisshet som infinner sig när man bor 100 mil ifrån varandra. Ett livstecken hade varit trevligt, men jag vet ju varför det är tyst. Blö, hata när man beter sig som en kärlekskrank valp.
Måste snart sova så man orkar med vardagen igen... Om ungefär en månad får jag träffa honom igen och det är just nu allt jag har i huvudet.
(foton från resan kommer upp strax, finns på facebook för den nyfikne)
/ Michelle
Best not to think about it, just wrap your arms around me
Berlin har upplevts till viss del, mestandels med en öl i handen eller en H i handen. träffat sjukt trevliga människor och knytit kontakter för framtiden. Förlüt för att jag inte hunnit skriva men det här har varit en intensiv resa. Nättern har bestatt av vattenpipor, Becks, Ouzo pa grekernas hostel till solen gatt upp och vi langsant vandrat/ plankat U-bahn tillbaks. Hostelet vi bor pa är helt uudnerbart och K träffade en högst trevlig kille.
Det är jobbigt at erkänna att jag inte malade en fantasibild, verkligheten var mkt mkt bättre än mina fantasibilder.
Nu maste jag ga ner till de andra och pabörja min sista fylla här. Hand i hand med min fantasi, min verklighet, min H.
/ michelle
Best no to think about it - Athlete
Packad och klar.
Ärligt talat är jag glad att jag gör just detta. Jag trivs faktiskt väldigt bra på båda mina jobb, lite bättre som servitris då det passar min dygnsrytm bättre och jobbarkompisarna är superhärliga. Lönen för denna sommaren kommer nog också att glädja mig, förhoppningsvis så mkt att det var värt att lägga de flesta av mina vakna timmar på att jobba.
På sistone har jag verkligen fått ett behov att få klara mig själv. Det kommer nog av att jag nu jobbar och min rytm är inte ett dugg synkad med rytmen här hemma. När familjen äter funkar det oftast inte med mina ättider eller jobbtider och de få stunder jag är hemma är jag så trött att jag inte orkar göra allt de vill att jag ska göra. Just nu känns det skitjobbigt och det kommer knappast att bli bättre ju längre tiden går. Mamma och pappa har dessutom tänkt åka iväg och låta mig passa huset, det bäddar för konflikter då jag jobbar hela tiden och inte kommer att hinna passa hunden ordentligt eller städa. Jag håller tummarna och hoppas att läget inte förvärras utan att mina kära päron släpper taget lite så att vi inte sliter så på varandra. Blir det bara värre funderar jag allvarligt på att skaffa ngt eget...
Måste diskutera med min chef imorn att jag faktiskt ska iväg i typ tre veckor i september, hoppas att han inte misstycker alltför mkt.. Fan också att jag glömt berätta det för honom innan!
På torsdag vid 23.oo kommer jag att träffa H. Väskorna är packade och jag klarade viktgränsen på 10 kg med bravur. Mina pinglor och jag håller väl nästan på att drabbas av resefeber nu och jag ser verkligen fram emot resan.
Visst skrämmer det också och visst har jag ångrat vissa aspekter, men nu är det bara att tuta och köra. Folk i min närhet är så gulliga, de varnar mig för en massa och är oroliga. MIn chef sa att han skulle ha ett riktigt samtal med mig en dag om blonda tjejer och muslimska män haha. ( Han visste om vad som skulle ske i Berlin när jag och min kollega satt och skvallrade lite.)
Nu sover mina ögon. Godnatt!
/Michelle
