Packad och klar.
Jobbet på Infinity kirrat och färdigt nu. NU jobbar jag alltså som vårdbiträde och servitris, två högstatusjobb utan like. Denna flicka som väljer mellan att plugga till läkare eller diplomat/politisk karriär torkar folk i röven och servar andra ungefär 12 timmar om dagen i snitt.
Ärligt talat är jag glad att jag gör just detta. Jag trivs faktiskt väldigt bra på båda mina jobb, lite bättre som servitris då det passar min dygnsrytm bättre och jobbarkompisarna är superhärliga. Lönen för denna sommaren kommer nog också att glädja mig, förhoppningsvis så mkt att det var värt att lägga de flesta av mina vakna timmar på att jobba.
På sistone har jag verkligen fått ett behov att få klara mig själv. Det kommer nog av att jag nu jobbar och min rytm är inte ett dugg synkad med rytmen här hemma. När familjen äter funkar det oftast inte med mina ättider eller jobbtider och de få stunder jag är hemma är jag så trött att jag inte orkar göra allt de vill att jag ska göra. Just nu känns det skitjobbigt och det kommer knappast att bli bättre ju längre tiden går. Mamma och pappa har dessutom tänkt åka iväg och låta mig passa huset, det bäddar för konflikter då jag jobbar hela tiden och inte kommer att hinna passa hunden ordentligt eller städa. Jag håller tummarna och hoppas att läget inte förvärras utan att mina kära päron släpper taget lite så att vi inte sliter så på varandra. Blir det bara värre funderar jag allvarligt på att skaffa ngt eget...
Måste diskutera med min chef imorn att jag faktiskt ska iväg i typ tre veckor i september, hoppas att han inte misstycker alltför mkt.. Fan också att jag glömt berätta det för honom innan!
På torsdag vid 23.oo kommer jag att träffa H. Väskorna är packade och jag klarade viktgränsen på 10 kg med bravur. Mina pinglor och jag håller väl nästan på att drabbas av resefeber nu och jag ser verkligen fram emot resan.
Visst skrämmer det också och visst har jag ångrat vissa aspekter, men nu är det bara att tuta och köra. Folk i min närhet är så gulliga, de varnar mig för en massa och är oroliga. MIn chef sa att han skulle ha ett riktigt samtal med mig en dag om blonda tjejer och muslimska män haha. ( Han visste om vad som skulle ske i Berlin när jag och min kollega satt och skvallrade lite.)
Nu sover mina ögon. Godnatt!
/Michelle
Ärligt talat är jag glad att jag gör just detta. Jag trivs faktiskt väldigt bra på båda mina jobb, lite bättre som servitris då det passar min dygnsrytm bättre och jobbarkompisarna är superhärliga. Lönen för denna sommaren kommer nog också att glädja mig, förhoppningsvis så mkt att det var värt att lägga de flesta av mina vakna timmar på att jobba.
På sistone har jag verkligen fått ett behov att få klara mig själv. Det kommer nog av att jag nu jobbar och min rytm är inte ett dugg synkad med rytmen här hemma. När familjen äter funkar det oftast inte med mina ättider eller jobbtider och de få stunder jag är hemma är jag så trött att jag inte orkar göra allt de vill att jag ska göra. Just nu känns det skitjobbigt och det kommer knappast att bli bättre ju längre tiden går. Mamma och pappa har dessutom tänkt åka iväg och låta mig passa huset, det bäddar för konflikter då jag jobbar hela tiden och inte kommer att hinna passa hunden ordentligt eller städa. Jag håller tummarna och hoppas att läget inte förvärras utan att mina kära päron släpper taget lite så att vi inte sliter så på varandra. Blir det bara värre funderar jag allvarligt på att skaffa ngt eget...
Måste diskutera med min chef imorn att jag faktiskt ska iväg i typ tre veckor i september, hoppas att han inte misstycker alltför mkt.. Fan också att jag glömt berätta det för honom innan!
På torsdag vid 23.oo kommer jag att träffa H. Väskorna är packade och jag klarade viktgränsen på 10 kg med bravur. Mina pinglor och jag håller väl nästan på att drabbas av resefeber nu och jag ser verkligen fram emot resan.
Visst skrämmer det också och visst har jag ångrat vissa aspekter, men nu är det bara att tuta och köra. Folk i min närhet är så gulliga, de varnar mig för en massa och är oroliga. MIn chef sa att han skulle ha ett riktigt samtal med mig en dag om blonda tjejer och muslimska män haha. ( Han visste om vad som skulle ske i Berlin när jag och min kollega satt och skvallrade lite.)
Nu sover mina ögon. Godnatt!
/Michelle
Kommentarer
Postat av: jess
jag vill ha ett sms så fort du träffat H. jag vill veta allt. du kan skriva precis lika osammanhängande som mig. jag vill också åka och träffa min kanske stora kärlek. ich bien avundsjuk. men jag älskar dig.
Trackback
